måndag 27 september 2010

Sängen väntar, jag erkänner samtidigt som jag hatar mig själv.

Mmm så piss boring är/har jag just nu ...
Orkar inte vara vaken längre. Idag har INTE varit någon bra dag, av olika anledningar. Men nya tag imorrn. Tvätta och sjunga står annars på schemat imorrn. Mm. Nää ska ta och krypa ner, spela lite spel på mobilen (as coolt spel) och försöka läsa lite.

Jag blir så jävla förbannad på mig själv. Kan jag inte inse att jag KAN INTE både ha kakan och äta upp den. Daaah, jag VET ju det, men rent känslomässigt går det inte in i min hjärna. Och ärligt talat blir jag så lessen på mig själv att jag bara vill ge upp. Jag sover mer o mer än jag brukar. Inte normalt. Jag måste typ sova middag varje dag för annars orkar jag inte hålla mig vaken. Det är inte normalt, om man inte är typ 3 år. Btw, det är mindre än 1 månad tills jag fyller år nu. Usch, jag vill inte. Samtidigt som jag bara vill få hela mitt "liv" överstökat så jag kan få sova PÅ riktigt. Ja, det kanske låter hemskt men det e så jag känner nu. För varje år man lever, kommer man närmare den dagen man dör. SÅ är det. Jepp.

Tårarna bränner bakom ögonlocken och jag trycker ner mig själv så jävla mycket hela tiden. Försöker verkligen intala mig själv att jag har ABSOLUT inget att vara ledsen för. (Jag orkar inte tänka på ekonomin längre, vet ni hur lockande det är att jag bara tar alla pengar som är till räkningarna och köper upp de på skit, så får jag bli vräkt. Herregud, jag är redan ett psykfall, då kan jag väl lika gärna bli hemlös oxå?!) Men det enda som håller mig uppe nu är lilla Nova. Men jag känner mig som en hemsk mamma, när jag märker hur ostimulerad hon är, hur tråkigt hon har, hur hon försöker få min uppmärksamhet, ihopp om att jag KANSKE kan resa mig från sängen eller soffan och faktiskt leka med henne. Förlåt Nova, jag ska försöka mer.Mamma lovar.

Det svider sådär i halsen som det gör när tårarna svämmar över i ögonen men man TVINGAR tillbaka de, så allt fastnar i halsen. Jag önskar att jag mådde bättre, men jag kan inte ljuga för mig själv längre. Jag mår INTE bra.

Frågan e bara hur det slutar Denna Gång...?


Inga kommentarer: